FIxarhelg

Att göra-listan är rätt lång... Några punkter har strukits under dagen, men långt ifrån alla. Bl.a. har jag satt in sjukt mycket papper i olika pärmar, bytt gardiner i köket, strukturerat min örhängeshärva och köpt jord för att kunna plantera om blommor. När jag var i Vällingby för att köpa jord råkade jag även köpa lite kläder... Nu blir det snart middag på stan med S och några kompisar till henne. Imorn ska jag fortsätta beta av listan innan det blir käk och fotboll hos B i Bagis.

Umijo

Jag har haft en fantastisk helg i Umeå. Det är verkligen en stad jag gillar, men givetvis är det mycket tack vare alla fina kompisar som bor där. Fredagen inleddes med käk och vin hos J och L som jag bodde hos. Sen tog vi en tur till Campus för nån öl på NH, samt lite obligatorisk fuldans.

Lördagen inleddes i lugn takt innan vi åkte ner på stan en sväng. På bussen ner blev jag sjukt seg och allt gick i slow motion när vi var på stan. Efter en latte macciato på Brobergs blev jag dock lite mer människa och åkte hem till E och V för lite surr och uppdatering. På bussen hem klev skriktanten på vid NUS och jag slapp lyckligtvis lyssna på hennes prat om sin ångest. Väl hemma hos J och L igen blev det käk pepp inför kvällens utgång. Därefter gick vi på förfest hos S på tunnelbacken och sen bar det av ner på stan för dansdansdans på club zoo. Bussen ner kördes av reaggebusschafffören - fantastiskt! Det blev sedan en toppenkul kväll med jättebra musik så jag var hemskt nöjd när klockan var 2 och vi for hem.

På söndagar ska man gå till Skogis och fika, så det stod således på schemat. Innan det blev det en kort promenad i solen till S för att fylla iPoden med lite ny musik. Väl på skogis blev det massa snack med C och T - mycket trevligt. På vägen hem passerade jag IKSU och fick erbjudande om att komma in och träna, men eftersom jag dels var lite bakåtfull, dels inte hade några träningsgrejer med mig. Det är dock nåt särskilt med det där huset och träningssuget bara ramlar över en när man går in där. Innan jag fick skjuts till flyget blev det lite soffhäng och pizza hos J och L.

Helgen fick dock en lite trist avslutning med försenat flyg och byte av flygplats för ankomst, men jag kom hem i hygglig tid i alla fall. Jag måste nog planera in ytterligare en helg i norr innan sommaren...

Snart är det påsk

Det är lite läskigt för veckorna bara flyger iväg. Det var nyss sportlov och imorn skickar vi ut lappar inför påsklovet, hjälp! Förra veckan var jag lärare måndag till torsdag, vilket gick förvånansvärt bra. Inte för att jag inte tror att jag kan det, men klassen jag jobbar i är ju lite nyckfull så man vet aldrig hur en dag ska bli när man kommer till jobbet. Den här veckan är ju helt plötsligt också snart slut och den hann ju knappt börja. Jag har i alla fall fått lite gjort den senaste tiden, framförallt på syfronten. Jag har dels sytt lite kläder till Hugo i Umeå, dels sytt gardiner till ett av grupprummen på jobbet (jag ska sy ett par till, men det får bli till veckan). Sen har jag varit kulturell och varit på Magasin 3 och tittat på skojig modern konst. Jag har även pallrat mig iväg till SATS och tränat ett par gånger, vilket har varit riktigt skönt.

Imorn åker jag till Umeå efter jobbet. Det ska bli riktigt kul! S är dock lite orolig för om jag ska orka festa två dagar, men jag tror det ska gå bra. Utöver att gå ut ska jag givetvis träffa lite folk och hänga lite på stan. De små kläderna till Hugo får dock skickas med posten för de är dessvärre på besök och hos släkt och vänner i söder i veckan så jag missar dem, vilket är väldigt trist.

Nallen är framme

Min stand in på Gustavs begravning på lördag har kommit fram ordentligt. Nallen, som efter begravningen ska få ett nytt hem, hade med sig ett kort med första versen av Smashing pumpkins låt Tonight och det visade sig vara helt rätt, vilket givetvis värmer. Tankarna är hos hela familjen på lördag.

Time is never time at all
You can never ever leave
Without leaving a piece of youth
And our lives are forever changed
We will never be the same
The more you change, the less you feel

Smashing pumpkins - Tonight

Bakläxa för Majoren

Haha, läste precis på dn.se att Lagrådet sågar nya skollagen. Jag ska ärligt erkänna att jag inte har vart så engagerad i dess innehåll den senaste tiden, men jag räknar med att det står en massa dumheter i den. Jag hoppas nu att de tar till sig av kritiken för det vore ju olyckligt om vi har en skollag som bryter mot grundlagen... För övrigt så har det inte tagits beslut om den nya gymnasiereformen än och höstterminen 2011 är närmare än man tror... Det går inte så bra för Majoren just nu, vilket ju inte gör så mycket.

Läs även artikeln på Riksdag och Departement, här.

Hög puls

Vandraren stannade i näsan och har efter en relativt lugn helg så sakteliga börjat försvinna. Det där med lugn är verkligen relativt för jag hade rätt rejäl puls vid den här tiden igår när de svenska herrarna kämpade på slutet av skiathlonloppet. Planen igår var egentligen att åka till Syfestivalen på Älvsjömässan, men förkylning och väder satte stopp för det. Dagen tillbringades istället i soffan och vid 17-tiden bytte jag min soffa mot S's soffa där vi kollade OS, käkade och drack vin. Anjas insats i Super-G:n var ju ingen höjdare och förhoppningarna inför längdskidorna var ju inte jättestora, men de växte onekligen under loppet... Killarna som tog medalj gjorde verkligen ett jättelopp, men man får inte glömma bort Anders Södergrens insats - sjukt lojalt kört! Att ha fyra svenskar bland de 25 främsta är ju inte dåligt och Daniel Rikardssons minspel när han gått i mål som 23:a är en personlig favorit: "Rikardsson: Vann du?! Hellner: Ja!! Rikardsson tittar på Olsson och frågar: Och du blev trea?!? Olsson: Ja!" (typ nåt sånt)

Idag har jag dömt volleyboll i Solna och därefter häckat i soffan och kollat på OS. Det har dessvärre inte gått lika bra idag, men det är ändå nåt särskilt med att få sitta och titta på sjuukt mycket sport. Imornbitti ska jag gå upp och titta på slutet av Sveriges match mot Finland innan jag går till jobbet. Jag hoppas det blir en bra start på en veckan.

Jag är förövrigt väldigt glad över att jag har gångavstånd till jobbet när man läser följande på SL:s hemsida... Det vore i och för sig lite skönt att jobba hemifrån, men det är lite svårt med tanke på vad jag gör på jobbet.

Förkylt...

Jag har en vandrare i kroppen... Från halsen till näsan - till rösten - tillbaka till näsan - vidare till halsen - lite hosta - osv. Nu har den dock verkat ta en längre paus i näsan. För att få stopp på vandraren har jag parkerat i soffan med fullt fokus på OS. Det har ju dock gått sisådär sen de där två gulden och igår satt man ju med hjärtat i halsgropen innan Anja rörde på sig för att senare resa sig och för egen maskin ta sig från pisten. Nu följer jag henne spänt i superkombinationen och det kan ju bära till medalj... Galet! Sen blir det nog sängen för det tar på krafterna att gå upp 5.30 och bl.a. åka skridskor på jobbet.

OS!

Veckan har börjat med fler sjuka kollegor, suck! Det är tungt att aldrig vara fullt lag... Ikväll har min hals börjat bråka lite, men jag tänker inte gå med på nån sjukdom för det har jag inte tid, ork eller lust med. Det är bra då att man kan distrahera sig lite med såna där OS-guld... Idag var det Ferrys tur i jaktstarten! Imorn ska jag träffa min tremänning mellan sprintkvalet och sprintfinalen... Det är tätt mellan hoppen och loppen nu.

Lägesrapport...

Det har varit stiltje på bloggen ett tag nu... Anledningen till det är lite oklar även för mig själv så jag låter det bara bero, men en orsak är nog att det överlag är lite mycket nu.

Större delen av förra veckan tillbringades i Värmland. Först var jag på konferens i Sunne och därefter hade jag några sköna, lediga dagar i Karlstad. Det gick rätt bra att njuta av pausen från vardagen, men med tanke på situationen på jobbet så hade jag lite dåligt samvete för att jag var borta så mycket. De senaste veckorna har nämligen präglats av frånvarande personal, främst, pga. sjukdom, vilket inneburit att barnen varit extra röriga. Den här veckan kom det tillbaka folk lite pö om pö och jag hoppas innerligt att vi är fulltaliga imorn, samt att jag håller mig frisk själv. Det är nämligen nåt som går runt kroppen, suck.

Vid sidan om allt jobbande så tillbringar jag många helgtimmar i olika volleybollhallar runt om i stan. Det är roligt, men tar ibland lite väl mycket tid. Idag var jag t.ex. borta i knappt 6 timmar för en match på Lidingö. Nästa helg blir det bara en match och då ska jag döma en gammal kursare och lite annat känt norrlandsfolk för då kommer Norsjö på besök, vilket ska bli kul.

Nu blir det OS-skidskytte, kvällsmacka, lite planering och allmänt slappande/laddande inför veckan.

Tårar

I onsdags föll tårarna när jag läste om den dumma, dumma tumören som all behandling till trots ändå lyckats få fäste och växa. Då kunde jag liksom inte riktigt ta in att cancern kommer att vinna över fina Gustav. Igår läste jag om hur Hugo skulle få höra om sin bästa storebror i sagorna och verkligheten kom allt närmare. Idag ramlade verkligheten ner i knät och tårarna rann igen när Anna skriver om hur tumören praktiskt taget redan har vunnit. Det tåls att upprepas att det är så jäkla orättvist och att allt det egna, både glädjeämnen och svårigheter, är så futtigt i jämförelse. Nu är tankarna hos fina familjen mest hela tiden.

Om man vill göra något för Gustav så kan man bidra med en slant till hans insamling för en mer barnvänlig transplantationsavdelning på karolinska i Huddinge. Det gör man här.

Varför??

Kom hem för två timmar sedan och var på väg att klappa mig själv på axeln efter en lång dag på jobbet med kvällsmöte och därefter en tur till gymmet. Jag blev dock hindrad mitt i rörelsen när jag läste min kompis Annas blogg om hennes son Gustav. Mina problem och bedrifter känns med ens såå futtiga. Livet är bara så orättvist ibland.

Jobbjobbjobb

Jobb, jobb, jobb och så lite mera jobb... 20.15, 19.00, 17.00 o 19.45... Det har varit långa dagar i veckan. Inför EVK-möte, utvecklingssamtalsplanering, fritidsplanering och föräldramöte. Väl hemma har jag således däckat i soffan, kollat på TV och virkat. Som tur är har Svt haft två bra premiärer den senaste tiden. Förra veckan började Anders och Måns nya serie och igår skrattade jag gott åt matprogrammet Landet Brunsås.

Tillbaka i verkligheten

Det är liksom som en längre baksmälla, eller så är det bara det att uttrycket "verkligheten hinner ikapp en" har fått ett reellt avtryck i mitt liv. Efter julhelgen åkte jag tillbaka till Stockholm och hade tre helt sjuuukt sega dagar på jobbet. Nog för att det är skönt med korta dagar och få barn, men det finns gränser. Lovfritids för mig är att det är lite extra kul att gå till jobbet, men så var det faktiskt inte nu. Jag ogillar mig själv när jag säger att jag i princip satt av tiden på jobbet, men så var det. Om det var för att jag inte hade mer energi, för att det var för få barn där, för att det var oinspirerade kollegor som jobbade eller någon helt annan orsak låter jag vara osagt, men det var mentalt uttröttande på nåt vis att bara vara där. Av lika flera och blandade skäl tog jag en extra semesterdag och åkte hem till Karlstad ett par dagar tidigare för att, utöver att försvara den hedervärda titeln i trettonhelgscupen, uppleva att det blev nytt decennium, samt vila. (I sinom tid kommer nog en resumé från de senaste 10 åren... för det har onekligen hänt en del.) Väl tillbaka i Stockholm har tiden till största del ägnats åt jobb och volleybolldömning. Nu har barnen varit på plats i en vecka och det är mest roligt att vara igång igen. Jag känner dock att jag inte är inne i "andra andningen" än för tröttheten sköljer över mig lite då och då trots att jag ju sover typ lika mycket som vanligt. Därför ska jag ta sovmorgon imorn och förhoppningsvis känna att jag vaknar utvilad och att "baksmällan" släpper. Ett långsiktigt och viktigt mål är att jag hittar ett lagom tempo så jag orkar hela terminen för innerst inne vet jag att jag inte kan köra i samma hjulspår som under hösten för då säger det med största sannolikhet pang alt. brak för eller senare och det är det ingen som tackar en för...