Hög puls

Vandraren stannade i näsan och har efter en relativt lugn helg så sakteliga börjat försvinna. Det där med lugn är verkligen relativt för jag hade rätt rejäl puls vid den här tiden igår när de svenska herrarna kämpade på slutet av skiathlonloppet. Planen igår var egentligen att åka till Syfestivalen på Älvsjömässan, men förkylning och väder satte stopp för det. Dagen tillbringades istället i soffan och vid 17-tiden bytte jag min soffa mot S's soffa där vi kollade OS, käkade och drack vin. Anjas insats i Super-G:n var ju ingen höjdare och förhoppningarna inför längdskidorna var ju inte jättestora, men de växte onekligen under loppet... Killarna som tog medalj gjorde verkligen ett jättelopp, men man får inte glömma bort Anders Södergrens insats - sjukt lojalt kört! Att ha fyra svenskar bland de 25 främsta är ju inte dåligt och Daniel Rikardssons minspel när han gått i mål som 23:a är en personlig favorit: "Rikardsson: Vann du?! Hellner: Ja!! Rikardsson tittar på Olsson och frågar: Och du blev trea?!? Olsson: Ja!" (typ nåt sånt)

Idag har jag dömt volleyboll i Solna och därefter häckat i soffan och kollat på OS. Det har dessvärre inte gått lika bra idag, men det är ändå nåt särskilt med att få sitta och titta på sjuukt mycket sport. Imornbitti ska jag gå upp och titta på slutet av Sveriges match mot Finland innan jag går till jobbet. Jag hoppas det blir en bra start på en veckan.

Jag är förövrigt väldigt glad över att jag har gångavstånd till jobbet när man läser följande på SL:s hemsida... Det vore i och för sig lite skönt att jobba hemifrån, men det är lite svårt med tanke på vad jag gör på jobbet.