Solen har snart gått ner bakom husen på Berghem.
Har svårt att slita mig från de 12 kvadraten.
Slösurfar och upptäcker att jag nu får beslagta mobiltelefoner.
Tvekar ibland på mitt yrkesval.
Idag blev jag ännu mindre sugen.
Jag säger bara varför?!
Ska fundera på det när jag cyklar hem i solnedgången.
torsdag 31 maj 2007
Mot nya horisonter
Undrar i vilken ände jag ska börja i?
Tacka? Summera? Analysera? Njuta? Känna vemod?
För snart fyra år sen satt jag i en aula och väntade på att få veta vilken musikstil jag skulle få tillhöra. Jag blev "hårdrock". I den stunden minskade den stora vilsenheten något. Några veckor senare var jag än mindre vilsen. Engagemanget startade... Tack B!
December -04. Universitetsklubben. Budgetbeslut och massor med förkortningar. Jultallrik utan vegetarisk touch. Revideringarna och grupperna avlöste varandra. Kämpade mot JÖ. A var vek och det var mycket att sopa ihop efteråt. Tur att resten av HALL funkade - då i alla fall. Tack L för visat förtroende.
Tuff höst. Väggen var nära. Var benhård i mitt beslut - målet var uppsatt. Höll mig på banan, men det var knappt.
Oddsen var låga. Vi skulle bli osams och allt skulle gå åt pipsvängen. Istället lärde vi av varandra. Lotsade in de nya i organisationen. Bildade ett bra team - du och jag, L! Wroom så har även våren gått. En vår med bolognaduster, resor och annat spännande. Förlåt E för att jag kanske varit för frånvarande.
När jag tänker tillbaka på tiden som gått sen den där dagen i aulan så inser jag att jag vuxit massor. På vägen har jag kanske kört över någon, höjt rösten och blivit arg. Det har dock alltid varit för studenternas bästa och för att vi ska erbjuda den bästa lärarutbildningen i landet.
Hur avslutar jag nu det här? Vemodet sköljer över mig i små, små vågor. TACK alla som stått ut med mig, hjälpt mig, diskuterat med mig och peppat mig. Från andra sidan dammen ska jag nu sikta mot nya horistonter, med nya och gamla följeslagare.
tisdag 29 maj 2007
Så var vi bara två + katten såklart...
Helgen i korthet...
...11 brännbollsmatcher dömdes utan några större incidenter.
...varma mackor, vin och drink på balkong i solen.
...festen fortsatte på tre ställen på Hispan.
...utgång! Fick dansa och skrattade mycket.
...efterfest för att undvika hemmet.
...uppvaknande i flyttstök.
...nu med bibliotek, men dock utan internet! Gaah!
...spontanbesök.
...seg måndag - somnade 22. När hände det senast?!?
Något motsägelsefullt kanske, men helgens ord är nog ändå "bitter".
...11 brännbollsmatcher dömdes utan några större incidenter.
...varma mackor, vin och drink på balkong i solen.
...festen fortsatte på tre ställen på Hispan.
...utgång! Fick dansa och skrattade mycket.
...efterfest för att undvika hemmet.
...uppvaknande i flyttstök.
...nu med bibliotek, men dock utan internet! Gaah!
...spontanbesök.
...seg måndag - somnade 22. När hände det senast?!?
Något motsägelsefullt kanske, men helgens ord är nog ändå "bitter".
fredag 25 maj 2007
Fil i vrångstrupen
Ojojoj...jag hade nog kunnat dö imorse när jag satt och tittade på nyhetspanelen på Go'morron Sverige på SVT.
Det började bra för jag blev glad över att slippa se Maria Abramhamsson, Stig Malm och Göran Hägg i soffan. Istället satt Johan Tornving (!), Ursula Berge och Peter Wolodarski där beredda att säga vad de tycker om SAS-strejken, val av ny FP-ledare och nåt annat oviktigt. Diskussionen om SAS var inledningvis hyfsat intressant, men sen kom chocken..
Diskussionen handlade om Lejonkunges efterträdare, Major Björklund och Peter Wolodarski, som jag i många andra debatter uppfattat som ganska vettig trots sin färg, sa då följande, citat: "Han är förmodligen en av regeringens mest, eller han är regeringens främsta minister. Han genomför nu en total kursändring av svensk skolpolitik med inriktning mot bildning, mer ordning och reda i klassrummen, fokus på kunskap. jag tror att det är en skolpolitik som vi om 20 år kommer att säga det var väldigt bra att det skedde. Och det är väldigt mycket Jan Björklunds förtjänst. Han gick till val på politiken och han genomför den och oppistionen klarar inte ens av att opponera mot det för att de inser att det ligger väldigt mycket i det han säger. /.../ Sen finns det vissa av kommentarerna, som man hör det här ibland: "Major Björklund" sägs det och jag tycker det uttrycker ett förakt mot en hel yrkeskår. Där människor försöker säga att han pekar med hela handen. Han var inne i försvaret själv beredd att offra sitt eget liv i förlängningen för andras säkerhet..."
Det var nu jag höll på att dö! Jag kände med en gång en oerhörd trygghet i att Björklund är beredd att offra sitt liv för mig, eller kanske inte. Känslan jag fick var snarare "Va fan är det du sitter och säger och vad har det här med nånting att göra?!" Samhället kommer inte alls att vinna på en sorterande skolpolitik där elever redan i 10-årsåldern får höra att de inte duger. Samhället kommer inte att vinna på att ungdomar i 15-årsåldern kommer vara utsorterade från vissa gymnasieprogram och därmed också vägar till en högre utbildning senare i livet.
Jag måste även citera Mikael Tornvings kommentar till "de nedlåtande kommentarerna om Major Björklund": Jag håller med Peter helt och hållet här. Det verkar som att militärer är en helt egen ras som är framodlade i något jävla laboratorium. De flesta officererna jag känner de hämtar och lämnar på dagis och tränar hockey med ungarna och är fullständigt normala medmännskor som är beredda att försvara demokratin. Alltså ta de yttersta konsekvenserna för att försvara demokratin."
Det är svårt att kommentera det på något vettigt sätt.
Jag säger bara suck!
Det började bra för jag blev glad över att slippa se Maria Abramhamsson, Stig Malm och Göran Hägg i soffan. Istället satt Johan Tornving (!), Ursula Berge och Peter Wolodarski där beredda att säga vad de tycker om SAS-strejken, val av ny FP-ledare och nåt annat oviktigt. Diskussionen om SAS var inledningvis hyfsat intressant, men sen kom chocken..
Diskussionen handlade om Lejonkunges efterträdare, Major Björklund och Peter Wolodarski, som jag i många andra debatter uppfattat som ganska vettig trots sin färg, sa då följande, citat: "Han är förmodligen en av regeringens mest, eller han är regeringens främsta minister. Han genomför nu en total kursändring av svensk skolpolitik med inriktning mot bildning, mer ordning och reda i klassrummen, fokus på kunskap. jag tror att det är en skolpolitik som vi om 20 år kommer att säga det var väldigt bra att det skedde. Och det är väldigt mycket Jan Björklunds förtjänst. Han gick till val på politiken och han genomför den och oppistionen klarar inte ens av att opponera mot det för att de inser att det ligger väldigt mycket i det han säger. /.../ Sen finns det vissa av kommentarerna, som man hör det här ibland: "Major Björklund" sägs det och jag tycker det uttrycker ett förakt mot en hel yrkeskår. Där människor försöker säga att han pekar med hela handen. Han var inne i försvaret själv beredd att offra sitt eget liv i förlängningen för andras säkerhet..."
Det var nu jag höll på att dö! Jag kände med en gång en oerhörd trygghet i att Björklund är beredd att offra sitt liv för mig, eller kanske inte. Känslan jag fick var snarare "Va fan är det du sitter och säger och vad har det här med nånting att göra?!" Samhället kommer inte alls att vinna på en sorterande skolpolitik där elever redan i 10-årsåldern får höra att de inte duger. Samhället kommer inte att vinna på att ungdomar i 15-årsåldern kommer vara utsorterade från vissa gymnasieprogram och därmed också vägar till en högre utbildning senare i livet.
Jag måste även citera Mikael Tornvings kommentar till "de nedlåtande kommentarerna om Major Björklund": Jag håller med Peter helt och hållet här. Det verkar som att militärer är en helt egen ras som är framodlade i något jävla laboratorium. De flesta officererna jag känner de hämtar och lämnar på dagis och tränar hockey med ungarna och är fullständigt normala medmännskor som är beredda att försvara demokratin. Alltså ta de yttersta konsekvenserna för att försvara demokratin."
Det är svårt att kommentera det på något vettigt sätt.
Jag säger bara suck!
Ett tomt liv?!
Besvikelsen var rätt stor igår trots att jag egentligen redan visste.
Tog ut aggressionerna i gymmet.
Förstår mig inte på dem som inte förstår sin del i det hela.
Förståelsen för beslutet är på många sätt total, men det är klart att jag ibland blir lite besviken på dem också.
Ska fundera på hur jag ska göra till hösten.
Känslan är dubbel.
Vet med mig att jag inte kan leva utan det, men tvekar ändå.
Tur att sommaren är lång.
Massor av tid för träning och tankar.
Tog ut aggressionerna i gymmet.
Förstår mig inte på dem som inte förstår sin del i det hela.
Förståelsen för beslutet är på många sätt total, men det är klart att jag ibland blir lite besviken på dem också.
Ska fundera på hur jag ska göra till hösten.
Känslan är dubbel.
Vet med mig att jag inte kan leva utan det, men tvekar ändå.
Tur att sommaren är lång.
Massor av tid för träning och tankar.
onsdag 23 maj 2007
Nedräkning
Om...
...3 dagar är dömningen på brännbollsyran över.
...7 dagar har konstituerande KF äntligen varit!
...8 dagar jobbar jag heltid på kåren. Skönt, men lite läskigt också.
...22 dagar börjar Hultsfred, dit jag har två oväntade biljetter.. hihi.
...46 dagar går jag på semester, betald sådan, vuxet värre!
...50 dagar står jag framför vintergatan o dansar på min 9:e arvikafestival.
...71 dagar är jag vid nämforsen och Urkult invigs med eldnatten.
...EN dag vet jag hur hela min höst kommer att se ut, dvs. jag får veta hur fullt mitt liv kommer bli. Usch, vet inte om jag vill veta...
...3 dagar är dömningen på brännbollsyran över.
...7 dagar har konstituerande KF äntligen varit!
...8 dagar jobbar jag heltid på kåren. Skönt, men lite läskigt också.
...22 dagar börjar Hultsfred, dit jag har två oväntade biljetter.. hihi.
...46 dagar går jag på semester, betald sådan, vuxet värre!
...50 dagar står jag framför vintergatan o dansar på min 9:e arvikafestival.
...71 dagar är jag vid nämforsen och Urkult invigs med eldnatten.
...EN dag vet jag hur hela min höst kommer att se ut, dvs. jag får veta hur fullt mitt liv kommer bli. Usch, vet inte om jag vill veta...
tisdag 22 maj 2007
Besvikelse!
På torsdag tar det nog slut.
De som behövde visa att de satsade helhjärtat har inte gjort det.
De verkar inte inse att det även drabbar andra.
Det trista är att de nog inte kommer förstå det själva.
Ett år med uppoffringar till ingen nytta...
Eller, det har varit värt det, men det hade varit ännu mer värt det om det fått fortsätta ett år till.
Det känns dock skönt att veta att mitt engagemang varit uppskattat.
De som behövde visa att de satsade helhjärtat har inte gjort det.
De verkar inte inse att det även drabbar andra.
Det trista är att de nog inte kommer förstå det själva.
Ett år med uppoffringar till ingen nytta...
Eller, det har varit värt det, men det hade varit ännu mer värt det om det fått fortsätta ett år till.
Det känns dock skönt att veta att mitt engagemang varit uppskattat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
