Självdiciplin... Ja tack!

Så var det dags att sätta självdiciplinen på prov igen. Gå på föreläsningar jag gick på för tre år sedan, läsa böcker som ska vara lästa till v. 13, göra uppgifter som ska vara klara till samma tillfälle, försöka rensa bland papper både i och utanför pärmar och annat sånt där roligt. Vid sidan av pluggdiciplinen ska jag även försöka komma igång med träningen igen. Hittills har det blivit två pass, vilket har känts helt okej och mer ska det bli.

Imorn händer det mycket. På morgonen ska jag bli en hejare på decimaltal och procent och sen ska jag få veta mer om min utlandsresa. Det enda jag vet hittills är följande: Resan går till Ljubljana och där ska det diskuteras internationalisering av lärarutbildningen. Eftermiddagen tillbringas på skolan på andra sidan älven och det ska bli skridskopremiär tror jag. Dagen ska avslutas med besök på skolan på rätt sidan stan där det är öppet hus och jag ska ge dem några exemplar av uppsatsen.

SNÖ!

Snö, snö, snö och mera snö.
Kallt, kallt, kallt och mera kallt.
Det är väderläget i Umeå för tillfället. Min sista vinter i Umeå blir också den snörikaste, vilket är uppskattat. En av anledningarna till att jag flyttade norrut var ju att få mer snö än slask, men det har inte riktigt infallit. Nu finns i alla fall ett ordentligt snötäcke och plogvallarna är härligt höga. Synd bara att det inte finns nån bra plukabacke inom rimligt avstånd för det hade varit grymt skoj. Får försöka åka med kidsen när jag jobbar på torsdag.

Vecka 6

En relativt lugn helg väntar efter en halvhektisk vecka. Plugg, jobb, exjobbssvar, plugg, förfrågan om utlandsresa, kursstart, besök, födelsedagar, föreläsningar, plugg, bekräftelse på utlandsresa, jobb, EPP och avslutningsvis en slapp fredagskväll i soffan. Imorn blir det volleybolldömning gånger två och sen en lika slö kväll som idag - tror jag... man ska aldrig säga aldrig...

--------------------------------
Grattis K till lillkillen som föddes i måndags.
På bäbisfronten kan även meddelas att Marcus Birro igår blev pappa till en son - äntligen!

Ett oväntat besked

Det blev en bra dag för jag fick ett väldigt oväntat betyg på min uppsats. Från att inte vara säker på att den var godkänd till ett VG känns nästan overkligt. På nåt vis känns det inte som jag är värd det, men vid närmare eftertanke så är jag nog det... liite i alla fall.

Tråkboken är typ utläst, men jag tar tag i skrivandet av blajuppgiften lite senare.

Kanonbok och tråkbok, samt jobb och "dom"

Tänk om mer kurslitteratur bestod av skönlitterära böcker eller självbiografier... Det skulle jag gilla. Idag läste jag en kursbok (självbiografi) på ett par timmar och det var inte det minsta ansträngande och den var riktigt bra. Den andra boken (fackboken) går det sämre med - hälften kvar, suck! Att den är rätt dålig bör knappt tilläggas...

Imorn händer två spännande saker:
- Jag ska jobba på förskolan där E jobbar.
- Jag ska träffa examinatorn och få höra om jag kan lägga uppsatsen bakom mig.

Under eftermiddagen ska jag läsa ut tråkboken och försöka orka skriva nån struntuppgift som ska lämnas in i veckan. Jag ogillar struntuppgifter skarpt - "Varsegod, här får du 2-3 sidor blaj, trevlig läsning!".

Kursstart på onsdag och inte torsdag - suck!

Har varit hemma några timmar nu och jag är fortfarande hemskt nöjd över min semester, men nu har jag upptäckt allt jag måste ta tag i och därmed uppdaterat Livet. Kursen jag ska börja i veckan började visst på onsdag och inte på torsdag som jag var helt övertygad om. Föreläsningarna på mattekursen får helt enkelt vänta till nästa vecka för nu ska det läsas och skrivas till Autism/Asperger-kursen. Tur att jag kan gå och hämta en bok på Ub imorn och att jag har den andra hemma.

I samband med att jag hämtar boken ska jag återlämna alla exjobbsböcker - sååå skönt! Har inte fått besked om uppsatsen än, men jag hoppas jag får det snart så jag kan lägga det bakom mig. Träffade en lärare från universitetet på flygplatsen och hon frågade lite medlidande om det var dispositionen jag fått kommentarer på. Jepp, svarade jag och fick sedan veta att det brukade tydligen vara så... pust. Kändes dock lite bra att veta att man inte är ensam om den upplevelsen, men ändå frustrerande så klart.

Tillbaka i Umeå

Är tillbaka i Umeå efter min välförtjänta ledighet. Stockholmsvisiten var kanon och jag ser faktiskt fram emot att flytta ner i höst. Under veckan som gått har jag gjort flera upptäckter:
- Mängden utryckningsfordon är klart färre än i New Cross, London.
- Ljudnivån är mycket behagligare.
- Det är inte såå farligt att åka tvärs över stan i morgontrafik.
- Det är stooor skillnad på 1 och 7 miljoner.
- Jag gillar Stockholm mer än jag tidigare anat.
- Man kan äta annat än trekantsmackor till lunch utan att bli ruinerad.
- Pengarna rinner lätt iväg när man tillåter sig själv att spendera.
- Jag har urdålig biokoll, men vi valde en fantastisk film ändå.

Sist men inte minst har jag blivit påmind om hur många fantastiska vänner jag har i storstan. Det blir givetvis trist att lämna vännerna här, men det känns verkligen rätt att flytta söderut.