torsdag 17 maj 2007

Ständigt denna Björklund

I höstas avslog major Björklund majorieten av kommunala gymnasieskolors ansökningar om riksintag på gymnasieprogram. Detta i syfte att minska möjligheterna för skolor i exempelvis glesbygden att fylla sina platser med elever från andra delar av landet. Nu aviserar han igen att "Hobbykurserna" ska bort från gymnasieskolan med samma argument som tidigare samt att de, "Hobbyprofilerna", inte är skapade för arbetsmarknaden.
En logisk motfråga blir ju då:
Hur fan tänker du kring friskolorna då? De riksrekryterar elever med fina lovord om projektjobb, datorer och liknande. Men, är det den verklighet som eleverna möter?? Får de verkligen jobb och läser de verkligen "riktiga" kurser som inte är av hobbykaraktär??

Läs mer på DN.se.

Kaffe?

Mottogs med respekt och förtroende.
Förvånad!
Det nya känns ibland självklart men samtidigt så främmande.
De - medelålder 35, typ, massor av studier i bagaget, år av arbetslivserfarenhet osv. osv.
Jag - 23 år (lite drygt), en ofärdig lärarexamen, två års arbetslivserfarenhet + lite till.
Var tillbaka i det trygga en sväng idag - fick känna att jag hade lite koll.
Väger ändå inte upp helt.
Tur att ni hittar till det nya.
Kaffet som inte får vara kaffe värmer.
Timmen/halvtimmen lyfter dagen - tack!

söndag 13 maj 2007

Utslagen

- i dubbel bemärkelse...

Min kropp och jag är fortfarande inte överens, men jag är väl inte helschysst mot den alla gånger. Lördagen ägnades åt en promenad för välgörenhet, "Ett lopp för hopp". Tävlingsmännsikan i mig ville springa eller åtminstone jogga istället för att gå runt Nydalasjön, men jag hade ju lovat att inte springa - eller hur?
Kvällen tillbringades hemma. Det kändes inte lockande att gå till kalaset - kylan var tydlig utanför ÅC.

Det var meningen att det skulle bli vinst idag, men utan total skärpa på varje boll och oturen på vår sida så föll vi återigen med 3-0. Surt värre, men vi är i alla fall på rätt väg. Det är dock fortfarande lite vilja och engagemang som saknas på vissa håll, men det pekar åt rätt håll som sagt.

torsdag 10 maj 2007

Delade känslor

En helt vanlig torsdag... eller?
Frustration - Seg i fötterna. Bolljävel! Upp med högeraxeln och snabbare på plats.
Idioti - Nationella prov i år 3!? Såå härligt att en av våra egna forskare på betyg o bedömning suckar över politikernas inverkan på skolan utan att ha någon som helst vetenskaplig förankring i sina idéer.
Glädje - Kompis med glada nyheter! Att fika med vänner är underbart.
Spänning - Yes, det blev som vi ville. Motionen behandlades inte och det var nog bäst så.
Splittring - Så var det över. Fick oersättlig tavla. Uppskattningen som vänner och kollegor visar går inte att beskriva. Förstår inte att det är Mig de pratar om.
Tårar - Läste... tack!
Ovisshet - Mitt i allt väntar alla bara på resultatet med stort R. Försöker hålla mig utanför, men det kommer ju ändå att påverka mig...
Fnitter - Öl - man - hem - säng - sex - låt - kom - låt - mat - sov - gå. hihi!
Grubbel - Försöker att inte tänka för mycket, men det är svårt att låta bli... som vanligt.

Ps. "Tips #4: Ha humor! 'Vilka dampiga skor du har'." Du är bäst vännen! Ds.

tisdag 8 maj 2007

Fyra timmar i veckan

Blänger en stund, suckar och slår ut med armarna.
Svär ganska högt och länge.
Sträcker armen i luften och säger "Mitt fel!".
Fyra av sex peppar varandra och vill mer.
Nya tag och förhoppningsvis går det bättre nu.

Måndag

Fem bra saker idag...
1. Bonustid på kontoret
2. Beslutet att ställa in dekanträffen kändes alldeles rätt
3. Mat i kylskåpet (som man kan laga något av!)
4. En bra kväll med fika och film.
5. KURT QUO VADIS? Undrar vad Kurt hittar på nu?!

...tre dåliga...
1. Jag låter fortfarande som en kråka
2. Stressmage
3. Jag får inte träna

och en fråga...
Vad är det för fel på dyr mat?

måndag 7 maj 2007

Krax

Okej, jag erkänner. Det var inte så smart att gå ut igår, men det var roligt. Jag var grymt uttråkad under eftermiddagen/kvällen och ville hemskt gärna till klubb zoo för att dansa av mig rastlösheten. Riktigt så blev det inte utan jag hamnade på NH, vilket var riktigt kul eftersom det var många känn-igen-disar där. Även om musiken var som den brukar, ojämn, så fick jag ändå dansa en hel del och kraxa/prata med många goda vänner.

Det där pratandet fick ju dock konsekvenser. Jag har idag fått känna på hur jag antar att det är att vara i målbrottet. Det blev ju säkerligen inte bättre av att dagen inleddes med frukostfika i det härliga sorlet på Skogis. På Skogis var det också många känn-igen-disar, men det som förvånar mest förutom det billiga fikat är antalet bäbisar. Galet många, men mysigt! Men men, jag får väl sikta på att vara tyst på jobbet i veckan - om det ens är möjligt - för att bli av med kraxet. Utan att jag tittat så noga i Livet så har jag en känsla av att det är en hektisk vecka som väntar, men det är väl bara att tuta och köra - som vanligt.