Att resa söderut

Efter 4,5 år i Umeå och ett otal resor fram och tillbaka har jag fått viss rutin på det. Här följer dagens resa...
Slipper ta flygbussen och får skjuts av C, härligt. Kommer till flygplatsen före nämnda, förbikörda, fullsmockade flygbuss, vilket innebar att jag slapp köa till incheckning och säkerhetskontroll. Väl i gaten är det jättemycket folk som trängs och hälften är ovana julresenärer som inte vet var de ska etc. Tröttsamt med andra ord. När det väl är klart för ombordstigning är det tydligen svårt att förstå att man ska ta den bakre ingången om man sitter på rad 20-33... En flygplansgång är inte så bred liksom och det är därmed svårt att gå förbi varandra i den - upplysningsvis...
Resan med arlandaexpressen in till Centralen går smärtfritt, fick vänta en hel minut på perrongen innan den kom annars var det lugna puckar. Väl framme på Centralen blir man direkt attackerad av alla Tele 2-försäljare, usch! Jag har dock vanan inne och parerade snyggt. Min timme på Centralen gick oväntat fort. Väl uppe på perrongen kollade jag vant in var "min vagn" skulle stanna, men när tåget kom så stannade det ju givetvis helt fel och alla skulle in i vagn 12. Mycket märkligt. På min plats sitter det sedan en berusad finne som blir asförbannad när jag vänligt informerar honom om att det är min plats. Han stormar iväg och önskar hela vagnen en "jävla god jul" på vägen ut. Därefter är tågresan rätt behaglig. Jag slipper skrikiga barn och sånt, samt får pyssla och lyssna på musik i lugn och ro.

Väl framme så är det kallt både ute och inne, burr, men ganska skönt att vara hemma ändå. Imorn blir det stan och kanske lite fika med nån gammal kompis eller så, samt lyssning på nya album som laddats hem. Det är bra med vänner med likartad smak som en själv, tack S!