På vingliga ben

Festivalens mellandag började med vin och lätt lunch i "Stadsparken" i Arvika. Solen sken och förutsättningarna för en kanonkväll var superbra. På vägen till festivalområdet mötte jag en festivalkollega tillika vän från gymnasiet, jätteroligt. När vi skiljdes åt sa vi: "Vi ses på Lyran om en stund!" Att dansbanan som inrymmer scenen Lyran skulle vara fylld till bristningsgränsen visste vi ju inte då. Innan vi upptäckte det inleddes festivaldag 2 med en mycket bra konsert med Vapnet. Det kändes hårt att lämna konserten innan den var slut för att bege sig till Lyran och Detektivbyråns konsert. Jag har aldrig sett Lyran så full av folk! Väl där höll vi på att få stå utanför dansbanan, men med viss beslutsamhet tog vi oss in och fick under en timme njuta av vara i Värmland och känna sig stolt över att vara värmlänning. Återigen bjöd publiken på mäktig allsång, vilket denna gång var lite mer förvånande då Detektivbyråns musik är helt instrumental. Kvällen fortsatte med korta besök på indiekonserter innan vi landade i gräset på ölområdet med en öl i handen. På perfekt avstånd såg vi Melody Club genomföra en helt ok show. Sista konserten för kvällen blev oväntat I AM X, underbar elektronika. Tanken var sedan att dricka en öl på partybackstage för att efter det gå och se The Tough Alliance. En öl blev tre och det var jätteroligt att träffa gamla festivalkollegor och gymnasiekompisar. Vi dansade till tre och på vingliga ben av trötthet och lite berusning gick vi hem i sommarnatten efter en fantastisk festivaldag.

Idag har det regnat, åskat, haglat, blåst, varit molnigt, varit uppehåll, varit soligt - en typiskt svensk sommardag med andra ord. Därför blev det buss till stan för lunch med en kollega från skolan jag jobbat på. På kvällen provade jag på vingliga ben att åka longboard. Brorsan skrattade gott åt och med mig när vi tog en tur runt villaområdet. Trodde ju att snowboardkänslan skulle vara till lite hjälp, men nänä... Jag blev dock lite biten... Måste bara lära mig åka i nerförsbackar.