Nästa Idalagatan...

"Tjipp och välkommen till Hajk!"

Det slår aldrig fel när jag berättar att jag är från Karlstad; solstan, kaffestan, sommarstan och så hajkstan förstås. Trots att Karlstad har så många sidor är det oftast Hajk som folk förknippar med Karlstad och att alla måste bo granne med eller känna Bengt Alsterlind är ju högst sannolikt.

För mig är relationen till staden jag växte upp i kluven. Jag kan verkligen längta hit och få strosa i stan, ta en löptur på skutberget, sitta hemma på uteplatsen och få känna att jag är hemma. Även om jag verkligen trivs kanonbra i Umeå är vissa delar av stan fortfarande okända och främmande. I Karlstad känner jag till alla stadsdelar, de "farliga" gatorna, de bästa fiken och alla gropar i vägen från villan till stan. Idag tog jag bussen till stan för att träffa min gymnasiekompis Emelie. Det var samma buss som jag åkte dagligen under mina år på gymnasiet med samma röst som med tjocka L och "breda vokaler" informerar om namnet på nästa hållplats. "Nästa Idalagatan". Tryggheten i att vara hemma i Karlstad kan dock snabbt växla till ett enormt behov av att lämna och få vara hemma i lägenheten i Umeå. Efter knappt två veckor i söder börjar norrlandsabstinensen komma krypande och det känns bra att ha bokat biljetterna norrut nu.

Nästa Umeå...