Efter dansurladdningen till Hoven Droven på invigningsnatten trodde jag att mina fötter skulle ömma och energin skulle bli svår att återställa. Det gick dock över förväntan. Fredagen var mulen och det regnade ihärdigt under hela Sofia Karlssons konsert. Mitt i konserten bad hon hela publiken vända sig om och se en vacker regnbåge som ramade in stora scenen. Konserten i sig var helt fantastiskt. En vinflaska senare stod jag åter framför stora scenen och dansade mig varm. Den här gången var det Svenska Akademien som stod för musiken. Det var en bra konsert jag såg på Arvikafestivalen, men det här var än bättre. Återigen ömmade fötterna, men dansen fortsatte till 4-tiden på multikultidiscot på danslogen.
En begynnande huvudvärk på lördagsförmiddagen botades effektivt med ett dopp i Spegeldammen. Favoritplatsen nummer 1 från förra året var lika vacker nu som då, men bjöd inte på någon direkt värme. Hjärnan klarnade dock avsevärt och festandet kunde påbörjas vid återkomsten till prästgården. Lördagkvällen var relativt lugn och jag saknade en riktigt häftig avslutning av festivalen.
Under söndagen fick jag agera körbar och köra oss åskådare till S:s fotbollsmatch. Förlust med 4-2, men med en riktig målvakt hade det kunnat gå vägen. Dagens citat "Det var ju regelrätt, domaren blåste ju inte!" Efter ytterligare en tur till Spegeldammen, värmen i luften innebar att det kändes lite varmare idag, tillbringades eftermiddagen och kvällen i långsamhetens tecken. En skön och lite vemodig avslutning på festivalen. På måndagen körde vi åter norrut och timade min optikertid mycket bra.
Tack S med familj för helgen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar